Anyone can give up. It's the easiest thing to do. But to hold it together when everyone else would understand if you fell apart, that's true strenght.

saknad är på allvar den jobbigaste, mest smärtsamma och hemskaste känslan på denna jooord! Folk snackar om ångest, om stress och så vidare, men att sakna någon, den känslan släpper fan aldrig, och man kan kämpa som ett jävla psyk och pressa sig själv som en idiot att tänka på annat och att fokusera på annat, men de funkar aldrig i längden, så fort man sätter sig ner, eller andas ut, så kommer saknaden tillbaka som en spark i magen och allt blir tungt och jobbigt igen.. finns många olika sorters saknad, och tro mig jag har fått pröva på alla. Och saknar nu, och jag har saknat, och finns vissa jag alltid kommer sakna.
 
är så tungt att bo 150 mil från alla mina vänner. de är dem som alltid hjälper mig när jag är nere & man kan alltid prata med mina favoriter om ALLT. dom finns alltid där . och lyssnar alltid, hjälper att få en på andra tankar och man kan känna sig trygg & även tänka att det t.om kommer lösa sig när allt är så fucked up som de går att bli, och även fast jag pratar med dem varje dag. så skär de ändå i hjärtat att vara så långt ifrån, inte få träffa & vara med dem. När vi brukade hänga varje jävla dag 24timmar om dygnet ibland. vi har alltid så jävla roligt! och jag träffar folk hära varje dag och är inte ensam, men de går aldrig att jämnföra, för vi är som systrar (ni vet vilka ni är) och kommer aldrig gå att "ersätta" er, ni vet allt om mig och känner mig in & utantill, vi är så jävla lika även fast vi alla är så jävla olika, och vi går ihop som handen i handsken. och accepterar varandra vad vi än gör, backar upp varandra i alla lägen och skulle aldrig gå bakom ryggen, I love you guuys ♥ sen saknar jag min fina älskade pappa, men snart kommer han ner hit och stannar kvar här, så att veta de, att snart är du hära som resten av familjen, de gör mig superglad. ♥
 
saknar min häst varje dag, även fast de var år sen jag tog bort honom så dyker han upp i mina tankar varenda dag, han var en stor del av mitt liv, kommer alltid vara det. Så jävla speciell på alla sätt, och alla gånger han fick mig att le, alla roligheter vi fick vara med om åren vi fick tillsammans, oförglömligt ♥
 
Sen finns de en viss person jag saknar också, som tar upp min tankekraft lite mer än vad jag hade önskat att du gjorde..  men att veta att du saknar mig också gör de lite lättare. de kommer lösa sig, bara vi ger det lite tid.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0