Har varit så ledsen flera dagar i rad, och gått med en obehaglig, vidrig magkänsla som vägrat gå booort... för jag har mått så dåligt över då jag sa hejdå till min älskade lilla katt, Rocky, innan jag for hit. Eftersom hela familjen skulle flytta & rocky är så gammal så var det mycket prat om att låta rocky somna in, för han har varit lite hängig, ätit dåligt osv sista tiden. Och man vet inte om hans lilla hjärta klarar en resa ner hit på 16 timmar i en bur. Och han är ju så familjekär, han älskar verkligen sin familj och skulle bli så ledsen om vi lämnade bort honom...

 

så idag fick jag veta av mamma att hon egentligen inte velat säga något, men att dem har bestämt sig för att de ska ta med rocky ner hit! ♥ Har aldrig kännt sån lättnad och blivit så glad! Han har många år kvar att leva & han förtjänar att få flytta med sin familj. Han kommer klara sig, det gör han alltid:) min lilla missse kisseeeeeeee.

 

har haft han i tio år, de är halva mitt liiiv! mer än så, det är sjukt hur mycket en liten lurvig historia kan betyda för en, det är lixom en katt! men alla minnen jag har med honom, han är så sjukt speciell och underbar, älskar dig min fina lilla kisse. ♥♥♥♥